01/02 2018

Geoenergi

Begreppet geoenergi behandlar ett större område än begreppet geotermisk energi. Skillnaden mellan de två är att geoenergi kommer oftast ifrån sex olika källor, bergvärme inräknat. Geoenergin kan även användas för att kyla, inte bara värma. Inom den geotermiska energisektorn tar man hand om enbart värmen som finns lagrad i jordens inre och för att komma åt den krävs djupa brunnhål. Geoenergi, förutom bergvärmen då såklart, innehåller ett par värmekällor som är lättare att komma åt. De vanligaste källorna som ingår i begreppet geoenergi är bergvärme, bergkyla, ytjordvärme, sjövärme, uteluftvärme och grundvattenvärme.

De olika formerna av geoenergi

Den vanligaste formen är bergvärme vilket är ett passivt system där man tar upp värmen ur marken och sedan använder den som värmekälla till en värmepump. Det vanligaste är att en brunn på 100 – 200 meters djup borras. Brunnen är försedd med slangar där en köldbärarvätska cirkulerar och hämtar värmen upp till ytan. Bergkyla använder samma princip men man använder istället den kalla temperaturen i berget som kylmedia till huset. Ytjordvärme kan användas om man har en stor tomt, som helst bör vara plan. På cirka en meters djup grävs en flera hundra meter lång så kallad kollektorslang ned, som sedan kopplas ihop med en värmepump. Kollektorslangen skickar ut kall vätska som värms upp. Här finns det värme året runt som kan skicka in värme in i huset. Sjövärme kan användas om man har närhet till en sjö och är ett alternativ till bergvärme och ytjordvärme och fungerar i princip på samma sätt. En kollektorslang läggs ner på sjöbotten och tyngder läggs ovanpå för att hålla den på plats. Den kalla vätskan i kollektorslangen värms upp och en värmepump distribuerar sedan värmen till husets värme- och varmvattensystem. Grundvattenvärme går att utnyttja genom att en smal brunn borras ner till grundvattnet. Temperaturen på grundvattnet är konstant mellan 4 – 12 grader varmt. En slang installeras i brunnen som pumpar upp vattnet till grundvattenvärmepumpen och i denna finns ett köldmedia som kommer förångas vid kontakt med vätskan i slangen. Ångan samlas ihop i en kompressor, vilket höjer temperaturen upp till 50 grader innan värmen skickas ut i husets värmesystem. Den sista av de vanligaste formerna av geoenergi är att ta tillvara på värmen i uteluften genom en luftvärmepump som tar tillvara på solenergin som finns lagrad i luften. En annan uppvärmningskälla behövs som komplement då temperaturen i luften sjunker kraftigt under vinterhalvåret.

En enkel översiktsbild på ett sjövärmesytem

Övriga värmekällor inom geoenergi

De geoenergikällor nämnda ovan är inte de enda, utan enbart de vanligaste. Det finns även ytterligare källor att koppla upp en värmepump på för att täcka delar eller hela värmebehov. Dessa kan vara gödselvärme, avloppsvatten, hydraulvärme eller vilken process som helst där ett överskott av värme finns. Gödsel, likt allt annat organiskt material, kan rötas och omvandlas till biogas som kan användas för uppvärmning. Avloppsvattnet kan, med exempelvis värmeväxlare, värma upp ingående vatten till ett hus eller lägenheter. Duschvatten och diskvatten som åker ner i avloppet lämnar mycket värme ifrån sig som bara går till spillo idag. Inför framtiden finns många möjligheter att ta tillvara på mer värme som går till spillo idag i många processer. Flera pilotprojekt inom geoenergi är pågående just nu och vi kommer få fler geoenergilösningar så småningom.