09/28 2018

Energins kretslopp

Energi är en förutsättning för liv. Men trots att energi är så viktigt för oss människor så har vi ändå svårt att sätta fingret på vad energi faktiskt är. Energi är något som bara finns, något som genomströmmar allting på jorden. Kan man känna energi? Och varifrån kommer energin? I den här artikeln tänkte jag kika lite närmare på det här med energi, och framför allt energins kretslopp. Vi börjar hos källan: solen.

Solen

Ja, solen är faktiskt källan till merparten av all energi på jorden. Det finns dock vissa undantag. Till exempel kan månens dragningskraft skapa energi på jorden i form av tidvatten, och människan kan utvinna energi direkt ur atomer genom fusion och fission. En del energi kommer dessutom ur jordens kärna. Men solen är alltså den primära energikällan – den energikälla som vi måste förlita oss på för vår överlevnad. Solen är förenklat ett brinnande klot som oavbrutet skickar ut en enorm mängd energi ut i rymden. En del av den energin träffar jorden. Vi upplever energin i form av solljus. När vi ligger och solar på stranden så är det solens energi som värmer mot huden. Redan i det här stadiet kan människan utvinna energi ur solens strålar genom solenergi. När solens strålar träffar jorden kan vi människor uppfatta energin i form av ljus och värme. Ljuset studsar runt och lyser upp vår tillvaro, medan värmen skapar ett behagligt tempererat klimat. Jorden ligger på ett perfekt avstånd från solen för att precis rätt mängd energi ska nå vår atmosfär och göra planeten beboelig. Om vi hade legat närmare hade vi fått för mycket värmeenergi, och om vi hade legat längre ifrån så hade vi fått för lite värmeenergi.

Solen

Rörelse och värme

Men när solens stålar träffar jordens yta överförs värmeenergin till andra former. Värmeenergin omvandlas till rörelseenergi när vatten värms upp och avdunstar. Värmen skapar vindar och stormar som rör runt vatten och luft. När värmeenergin har blivit rörelseenergi kan vi omvandla rörelseenergin till elektricitet i vindkraftverk och vattenkraftverk. Elektriciteten kan vi sedan lagra. När vi sedan använder den lagrade elektriciteten omvandlas energin igen. En stor del blir till värmeenergi som försvinner ut i atmosfären.

Rörelse och värme

Växter

Men energin i solens strålar kan också ta en annan väg. Växter besitter nämligen förmågan att lagra solenergin genom fotosyntesen. Växterna kan sedan ätas av djur. Djur kan lagra energin i kroppen i form av kolhydrater, fett och protein, som de sedan använder till olika kroppsliga processer. En stor del av energin används av djuren till rörelseenergi och värmeenergi och försvinner därefter återigen ut i atmosfären. Oavsett om vi äter djur eller växter så kommer alltså energin från solen – i praktiken äter vi solstrålar. Det är alltså tack vare växternas fotosyntes som vi människor kan få i oss den energi som vi behöver för att leva och för att utföra olika aktiviteter: att spela fotboll, läsa en bok eller ta en promenad, alla aktiviteter är beroende av den energi får från solen via växterna. Men alla växter blir inte uppätna. Människan kan även nyttja den lagrade energin i växterna genom att elda upp dem. När vi eldar så skapar vi en process där energin i växterna frigörs och omvandlas till värmeenergi. Även olja som utvinns ur naturen är djur- och växtdelar som under lång tid förvandlas genom tryck och värme, och när vi förbrukar dessa frigörs solenergi som lagrades av växter för länge, länge sedan.