11/03 2017

Biomassa som energikälla

Biomassa är organiskt material och kan således bestå av många olika saker. Exempel på biomassa kan vara avfall från jord- och skogsbruk, vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin och vegetabiliskt avfall från pappersproduktion och pappersmassa. Biomassa är en stor producent av förnybar energi, närmare två tredjedelar av den förnybara energin i Europa kommer från biomassa. Det som produceras från biomassa är bioenergi, biogas och biobränslen.

Bioenergi

Restprodukter från skogsindustrin står för en stor del av biomassan som används för att producera el och värme. Det handlar om grenar, flis och sågspån. Biomassan förbränns i en panna i ett biomassakraftverk för att skapa el och värme. Vid förbränningen skapas ånga som förs vidare till en turbin som driver en generator som skapar el. Ångan som passerat genom turbinen värmer upp vattnet i fjärrvärmenätet och med biomassa istället för kol har man nu producerat både el och värme. Under förbränningen bildas koldioxid men då biomassan kommer från naturen blir systemet slutet. Skogen absorberar koldioxid, biomassa kommer från skogen och under förbränningen frigörs den absorberande koldioxiden vilket inte leder till någon nettoökning av koldioxid i atmosfären.

Däremot sker det koldioxidutsläpp vid produktionen av biomassan, och även vid transport och bearbetning. Trots det så frigörs det under hela kedjan 80 procent mindre koldioxid än om man hade använt kol.

Bioenergi

Biogas

Biogas framställs från biomassa som växter, gödsel, organiskt hushållsavfall och slam från reningsverk. Genom rötning bryts denna biomassa ner och bildar då biogas. Efter tillverkningen består gasen av ungefär 50–75 procent metan och mellan 25–50 procent koldioxid. För att biogasen ska kunna klassas som fordonsgas renar man gasen från koldioxid i en reningsanläggning genom att höja metanhalten till minst 97 procent.

Biogas kan användas till produktionen av el och värme. Ett kraftvärmeverk med biogas som bränslekälla kan då använda en gasmotor eller en gasturbin och producera el och värme på samma sätt som ett vanligt kraftvärmeverk.

Biobränsle

Från biomassa kan också flytande biobränsle produceras och då biodiesel och bioetanol. Tillverkningen av biodiesel kan göras från vilken typ av biologiskt fett som helst, pris och tillgång styr. Det biologiska fettet kan vara rapsolja, sojaolja, majsolja och palmolja, men även animaliska fetter som ister och talg går att använda. Ska dieselbilarna kunna köra på ren biodiesel måste motorerna anpassas, därför är biodieseln som finns i Sverige utblandad med vanlig diesel. Fördelarna med biodiesel är mindre utsläpp av koldioxid. Nackdelar är att kväveoxidutsläppen inte minskas något alls jämfört med vanlig diesel. Sen är den stora andelen av biodieseln så kallad HVO-diesel som framställs genom hydrering av växt och djurfetter. I denna HVO finns rester av palmolja. Palmoljeplantager bidrar till att regnskogen skövlas för att få plats med plantagerna. Detta är såklart en stor nackdel för biodieseln, men med regleringar går det att förbjuda palmolja i biodiesel.

Bioetanol framställs genom jäsning av socker. I Sverige kommer det mesta av detta socker från potatisen, i andra länder från majs, kassava och sockerrör. Bioetanolen E85 består av 85 procent etanol. Etanol är korrosivt och i vanliga bensinmotorer kan man därför inte köra på ren etanol.

Fördelarna är mindre utsläpp av koldioxid och kväveoxid. En nackdel är dock att etanol faktiskt görs av grödor som kan gå till mat istället, men man väljer att skapa etanol av det. När man pratar om svält i världen kan det vara svårt att försvara det.

Avslutningsvis så är biomassa en bra utgångspunkt för att skapa bioenergi som man kan förvandla till att använda inom olika områden. Biomassan har enormt bra värde i sig, speciellt miljömässigt, bara den används på rätt sätt och man använder sätt sorts biomassa.